I natt blev jag väckt ur min goa Törnrosa sömn av hundskall, inte det vanligaste, trodde nästan det var en tjuv, men så illa var det inte utan det var en av våra brandvarnare som behövde nya batterier, jag kan förstå att ljudet inte var roligt för Bullisarna att lyssna till.

Här är Bojan som liten en riktigt go Bullis, ofta säger personer att de skulle inte blivit större (Bullisvalparna alltså), nej söta är de som små, men stora har ju andra kvalitéer, de är mycket olika idivider minsann, Bojan är nog den smartaste jag varit med om, hon hittar på egna grejer hela tiden, hon tigger inte som de andra Bullisarna vi har utan hon biter lätt nere i byxbenet och drar en gång, sedan släpper hon och väntar på något gott. Vilket vi tycker är gulligt, så det får hon gärna göra.